Att släppa taget

Vi måste alla prioritera. Att prioritera är svårt. Ovanpå den allmänna svårigheten har jag inte förmågan att förutse konsekvensen för det jag prioriterar eller prioriterar bort även om jag kalkylerar och funderar i det oändliga. En del av de saker jag klippte banden till har jag klarat av att begränsa. En del saker jag valde att prioritera har jag inte haft kraft att fullfölja. Att visuellt rita har hjälpt mig att se att om jag prioriterar bort något så ger jag någon annan möjligheten att prioritera in det i sitt liv där det bättre hör hemma.

Att släppa taget om någonting, att ”rinna bort”, att släppa kontrollen, att erkänna sin begränsning har jag märkt är mycket smärtsamt. Det lämnar ett tomrum och en upplevelse av förlust. Kanske kan man inte ersätta det på en gång. Jag upplever att jag ofta släppt taget, men varit för snabb att ersätta. Jag har inte tillåtit det att ta den tid som det skulle ta för att helt enkelt läka rätt. Kanske är det en av vår tids sjukdomar – att pressa fram ett snabbt resultat utan att resultatet har någon förutsättning att bli bestående.

 

Lotta Bynert Skriven av:

En kommentar

  1. Brigitte Austrup
    20 juli, 2020
    Svara

    Tack så mycket för dina underbara ord!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *