Herren som helar

Från den stund jag insåg att sanningen inte fanns i mig eller i någon annan människa utan var Jesus så började ett intensivt letande efter vem Jesus är och vad Han verkligen säger. Och jag har letat! Jag har letat i bibeln, i olika religioner och teologer, i livsberättelse, i upplevelser. Korta ögonblick har jag skymtat Honom och så har Han liksom försvunnit. Ungefär som en trollkarl som trollar bort sig själv framför sin publik. Det här letandet har skapat en djup rädsla och fruktan som satt sig djupt i min själ likt ett mörkt monster. Monstret har visat sitt ansikte genom långvariga depressioner.

Den dagen jag höll en föreläsning via Skype tillsammans med en vän kommer jag alltid att minnas. Vi berättade om våra erfarenheter av PTSD och ätstörningar. Efter föreläsningen skickade jag ett mejl och tackade min vän för hon hade berättat en så fängslande berättelse ur hennes liv. När jag skickade mejlet kom det välkända svisch ljudet när mejlet lämnar mig och försvinner ut i cybervärlden. I samma stund hörs ett liknande svisch ljud och mörkret inom mig lämnar. Det tog inte ens en millisekund. 

Sedan dess har mörkret ersatts samtal med Honom. Jag hör och ser samtidigt som jag inte gör det. Han vandrar aldrig bort ifrån bibels ord, men ordet har fått liv. Igår berättade jag för en vän och hon sade att det liknande hennes upplevelse. ”Det är den Helige Ande”, sade hon. 

Hur hör och ser du Honom som personligen inte är synlig eller hörbar, men lever? Lyssna, iaktta och berätta. 

En tidig morgon
”Jag är sanningen. Jag kommer alltid att leda dig i sanning. Ingen annan kan det. När du trodde att jag verkligen tog din plats istället för dig den dagen jag spikades upp, den dagen jag dog, när  du öppnade ditt hjärta för mig så jag kunde ta min boning i dig tog sanningen plats i dig. Sanningen kommer aldrig att vika från dig. Ingen och inget kan rycka dig ifrån mig nu. 

Jag kommer alltid att visa dig den väg som är bäst för dig, men jag kommer aldrig att tvinga dig att vandra i sanning. Du kan fortsätta att vandra i sanningen om gott och ont. Att välja min väg krävs mod och mod kommer av tillit. Ju mer din tillit växer desto mer mod och ju tydligare kommer du att se vägen och höra mig. 

Jag kommer aldrig att avslöja för andra vad du väljer att inte berätta för mig och vad du delar med dig till mig av. Jag kommer aldrig att berätta om andras val, tankar eller hemligheter för dig. Jag kommer att leda dig genom mörker och när det är ljust. 

Andra drabbas av din blindhet och du kommer att drabbas av deras och din egen, men jag finns vid din sida. Ni ser olika delar av samma sak. De ser din utsida. Du ser deras. De ser ditt ytskikt och du ser deras. Du ser din behållares insida. Du ser det nötta och slitna, det som eroderat och snart spricker. De ser deras. När du spricker var ärlig och förlåt deras reaktioner. Förlåt dem och förlåt dig själv för att ni inte kan se i mörker. Förlåt på samma sätt som jag har förlåtit er. Låt andra vandra vidare på den väg jag leder dem. Jag kommer att lysa upp din väg ett steg i taget. Jag är alltid beredd att resa upp dig när du ber mig. 

Lär känna min röst i myllret av allt annat. Du har mitt ord som leder dig in i hela sanningen. Jag kommer aldrig att vika av från summan av mitt ord. Jag är vägen. Jag är sanningen. Jag är livet. Var inte rädd.”

Lotta Bynert Skriven av:

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *