När den kalla vinden sveper in

Det var en riktigt varm dag och jag var ute och gick tillsammans med min hund iklädd shorts och armlösa tröja. När jag kommit halvvägs började det regna och åska. En kall vind svepte in. Det här var inget jag räknat med precis. 

När en kall vind drar in vill vi skydda oss. I bibeln kan vi uppfatta två sätt att agera när det händer. Ett sätt är att hantera det med det som erbjuds oss ”under solen” och ett sätt är att hantera det i Kristus. Jesus säger att den här världen erbjuder två ledare och vi måste välja en av dem – båda är inte möjligt. “Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” När Paulus sitter fängslad skriver han till församlingen i Filippi ”Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.”

Paulus beskriver tydligt att vi har dött och är uppståndna med Kristus och att vi nu är med Honom. På ett annat sätt beskriver han det som att vi lever i världen men inte av världen. Det här är också beskrivet som kött och ande och striden däremellan. 

Skriften beskriver det här på så många olika sätt. Verkligt starka, kraftfulla men abstrakta beskrivningar. Det är omöjligt för oss att förstå hur detta sker i våra liv och det är lätt att teoretiskt försöka hitta en förklaring för att greppa det. Det står där klart och tydligt ändå upplevs det som omöjligt att få tag på. Fråga mig – jag har försökt!

Tills Gud väljer att visa det för oss. Då tas täckelsen bort och vi ser och förstår. Gud slår oss med häpnad – Han kan beröra akademikern och lika lätt beröra den som varken kan skriva eller läsa. Jag har märkt att min teoretiska kunskap ofta hindrar mig och blockerar min förmåga att acceptera den vishet som kommer från Gud. Bedövande vackert, faktiskt. Men Gud säger också ”Att vörda Herren är början till kunskap, men dårar föraktar vishet och förmaning.” Min dårskap har varit att jag inte lyssnat på Honom. Jag har lyssnat på kunskap som kommit från människor och förmedlat vidare av människor om det bara låtit andligt. Vi är i en hopplös situation utan Jesus. Tillsammans inneslutna i Honom kan vi se. 

Så här befann jag mig nu – gående i regnet medan Gud började visa mig någonting jag hade studerat, lyssnat på predikningar om, grunnat på i åratals. Det finns ett ord i bibeln ”så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till.” När jag läser Guds ord, inte andras tankar och tolkningar av det visar Gud att Hans ord är i symbios med Honom och att Han visar vad Han menar när Han anser det lämpligt. Alltså inte när jag tycker att att Han ska. Det är i i det ögonblicket som det blir det levande ordet. Jag har bråttom. Det har inte Gud.

Lotta Bynert Skriven av:

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *